Schwedisch
Detailübersetzungen für förmå (Schwedisch) ins Englisch
förmå:
Konjugationen für förmå:
presens
- förmår
- förmår
- förmår
- förmår
- förmår
- förmår
imperfekt
- förmådde
- förmådde
- förmådde
- förmådde
- förmådde
- förmådde
framtid 1
- kommer att förmå
- kommer att förmå
- kommer att förmå
- kommer att förmå
- kommer att förmå
- kommer att förmå
framtid 2
- skall förmå
- skall förmå
- skall förmå
- skall förmå
- skall förmå
- skall förmå
conditional
- skulle förmå
- skulle förmå
- skulle förmå
- skulle förmå
- skulle förmå
- skulle förmå
perfekt particip
- har förmått
- har förmått
- har förmått
- har förmått
- har förmått
- har förmått
imperfekt particip
- hade förmått
- hade förmått
- hade förmått
- hade förmått
- hade förmått
- hade förmått
blandad
- förmå!
- förmå!
- förmådd
- förmåande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de
Übersetzung Matrix für förmå:
Noun | Verwandte Übersetzungen | Weitere Übersetzungen |
force | armé; beväpnade styrkor; drivfjäder; drivkraft; forcera; mannakraft; motor; människokraft; stridsmakt; styrka; trycka på; våldsamhet | |
Verb | Verwandte Übersetzungen | Weitere Übersetzungen |
compel | driva; förmå; förpliktiga; tvinga | forcera; tvinga |
force | driva; förmå; förpliktiga; tvinga | driva; forcera; kungöra; påbjuda; tvinga; våldföra |
induce | beveka; föranleda; förmå; locka | |
oblige | driva; förmå; förpliktiga; tvinga | forcera; förplikta; förse; hjälpa till; tillgodose; tvinga; utrusta |
oblige to | driva; förmå; förpliktiga; tvinga | tvinga |
Other | Verwandte Übersetzungen | Weitere Übersetzungen |
force | avtvinga; framtvinga; påtvinga | |
induce | framkalla; inducera | |
oblige | tillmötesgå |
Synonyms for "förmå":
Wiktionary Übersetzungen für förmå:
förmå
Cross Translation:
Cross Translation:
From | To | Via |
---|---|---|
• förmå | → induce | ↔ bewegen — die Handlung von jemandem in eine beabsichtigen Richtung beeinflussen; jemanden dazu bringen, etwas zu tun |
• förmå | → be able to; can | ↔ können — etwas zu tun vermögen |
• förmå | → be able; be capable | ↔ vermögen — in der Lage sein, etwas zu tun |